Adjö santiago... Adjö Paola!

Jepp! Då var man "on the road againg"!

Min fyra sista nätter i Santiago spenderade jag helt och hållet med Paola. Vi spenderade dagarna tillsammans, vi handlade tillsammans, vi lagade mat tillsammans, åt tillsammans, gick och la oss tillsammans, steg upp tillsammans, åt frukost tillsammans o.s.v. Ni förstår poängen. Efter en sådan intensiv tid tillsammans med någon så är det svårt att bara åka iväg utan att känna lite saknan, men vi var båda väldigt inställda på att i var väldigt tidsbegränsade och även om det var lite tråkigt att säga hejdå, så är det inget större problem för någon av oss.

Santiago har varit en väldigt bra upplevelse och kommer alltid vara ett starkt minne. Jag har för första gången i mitt liv älskat att gå i skolan, jag har fascinerats av det övernaturliga, jag har träffat folk som verkligen hjälpt till att vidga mina vyer, jag har fått öva en hel del spanska, hängt med en hel del Chilenare och fått en rätt ärlig bild av hur dom är, jag har i stort sett haft en Chilensk flickvän, jag har lärt mig att, att kalla någon för "Caliente" inte alls är samma sak som att kalla någon för het och hur man än vrider och vänder på det så är det inte en komplimang. Men det jag är mest stolt över är min sista dag i Santiago då jag slet med Paola för att testa på bungyjump och skärmflygning. Jag funderade aldrig på att dra mig ur, men det fanns ett litet ögonblick då jag tänkte att jag verkligen inte ville hoppa. Skärmflygningen var inte lika nervpirrande, men fortfarande så har man någonting i kroppen som säger NEJ då man springer rakt fram emot ett stup. Men att på 1000 meters höjd bara glida runt och känna varenda lite rörelse i vinden förlytta en runt är verkligen fantastiskt.

Efter Santiago så bar det av till gamla kära Mendoza igen, där jag blev uppmött av en kvinna som tillsammans med sin dotterer erbjöd mig rum för natten för under 80kr. Dom var väldigt trevliga och dottern såg mycket bra ut, så jag tackade snabbt ja och hoppade in i bilen som skulle ta mig till deras hostel. Jag var ensam på hostelet som förrutom ett hostel även var deras hem. Allt var otroligt rent och prydligt och efter några timmar där så insåg jag att dom är dom mest extrema städfreak jag någonsin träffat. Efter varje måltid så skurade dom golvet med starka medel och sprutade någon doftspray över rummet. Jag hade ett eget dubbelrum för mig själv och flera olika toaletter med dusch att välja mellan. Första kvällen spenderades med lite öl, något glas svensk vodka och lite billig whisky som dom hade hemma. Samtalsämnena landade mest på kulturella skillnader, hur fula Chilenska män är och vilka nationaliteter som är hetast för vilka. Vi kom mest fram till att folk verkar välja motsatserna och att sex är likadant överallt i världen.

Efter en dags strövande runt Mendoza, lite mer whisky tillsammans med familjen och lite otroligt färsk kyckling så hoppade jag på en lite lättare tio timmars bussresa som över natten skulle ta mig upp till den berömda guideboks-klichèn Córdoba. Väl framme så slogs jag ännu en gång av att lyckan att kliva av bussen i en ny stad och med hjälp av en karta vimla sig fram till ett prisvärt hostel, där man vet att en massa äventyr väntar en. Det gick ovanligt bra att hitta rätt och jag blev ovanligt bra emottagen av den vänliga personalen som jobbar här. Två stycken vänner som älskar att resa och träffa nytt folk och vad är då bättre än att öppna ett hostel tillsammans?

Klockan är just nu 14.30 och jag har än så länge inte hunnit med särskilt mycket. Jag sitter med jeans och långärmad, då jag håller på att tvätta alla mina andra kläder, jag har försökt sova en stund men då jag började min vistelse på hostelet med två stora muggar kaffe utan att ha ätit sen igår, så vill kroppen inte riktigt sova gott. Jag har än så länge inte sett någonting imponerade av den här staden, men av vad jag har hört så verkar det i stort sett vara mest en partystad, fast med en hel del kulturella inslag och en omgivning att fantastisk natur. Nu så kurrar magen för fullt och jag har tänkt tvinga mig ut i värmen och leta mig fram till ett supermarket och laga mig själv lite lunch. Stackars mig som lider av alldeles för mycket värme!




Kommentarer
Postat av: Monka

Wow, att du har hoppat bungy jump! Modigt :)

Men dela med dig lite av värmen, va? Här hemma har vi kallt så det stör sig! :P

2010-02-25 @ 23:04:54
URL: http://monicaborlin.blogg.se/
Postat av: isa

jo stakars dig som har det för värmt :) vi kan byta om du vill

2010-02-26 @ 19:30:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0